Musikspelare förr, nu och i framtiden

Musikspelare förr, nu och i framtiden

Inristat ljud

De första musikspelarna, det vill säga föremål som återgav ljud, var speldosor och självspelande pianon från mitten av 1800-talet. Fonografen uppfanns på 1870-talet av Thomas Alva Edison. Den hade en nål som ristade in spår i metallfolie på en snurrande rulle för att spela in ljud. När du spelade upp rullen med en annan nål, hördes ljudet från inspelningen. Senare kom grafofonen som använde vaxrullar och som gick att ”sudda” och spela in på nytt, och som uppfanns av Chichester Bell, en kusin till Alexander Graham Bell som uppfann telefonen.

Men grafofonen fick snabbt konkurrens av grammofonen, som Emil Berliner tog patent för 1887 och som sedan var den mest använda musikspelaren ända fram till cd-spelaren på 1990-talet. I de första grammofonerna använde du en vev för att få skivan att snurra. Ljudet överfördes från skivan av en pick-up med nål till en arm och vidare till en tratt som förstärkte ljudet. Från 1910-talet byggdes tratten in i grammofonens låda. Det fanns även möbler, till exempel golvlampor där grammofonen var inbyggd och tratten utformad som lampans skärm.

På en grammofon spelades ljudet in på skivor, de första var gjorda av zink och ljudspåren etsades in, men senare kom skivor i ett material som liknade hårdgummi. Skivorna var lätta att massproduceras och blev därför snabbt populära. På 1940-talet kommer vinylskivorna som fortfarande används.

Magnetiskt ljud

Idén om att det går att lagra och spela upp ljud i magnetiska material, var nästa utvecklingsfas för musikspelare. Upptäckten gjordes av Valdemar Poulsen 1898, men det dröjde till 1930-talet innan det blev en användbar teknik, populär bland annat för att sprida propaganda i Tyskland.

Ljudet på bandspelaren spelades in på pappremsor med en järnbeläggning. Därefter tog det ända till 1950-talet som bandspelare började användas för hemmabruk och kassettbandet slog igenom först på 1970-talet. 1981 gör den bärbara bandspelaren Sony Walkman det möjligt att lyssna på musik var du än befinner dig.

Digitalt och streamat ljud

CD-spelaren med sina ”compact disc”-skivor börjar användas 1979 och gjorde musiken digital. Ljudet lagras som fördjupningar i ett spår på skivan, likt grammofonskivan. Ljudet spelas upp med laser.

Den digitala utvecklingen fortsatte med Mp3-filen, nu var det datorer som spelar musik istället för grammofoner! Med Mp3-formatet gick det att få väldigt små filer utan att försämra ljudkvaliteten allt för mycket. Ljudfilerna blev på så sätt enkla att lagra och spela upp från hårddisk eller minneskort – och enkla att dela på Internet.

Möjligheten att dela musik på nätet genom fildelning har inneburit en revolution för musiklyssnandet, men det har också gjort det svårt att hantera upphovsrätten. Olaglig fildelning blev omdiskuterat världen över med The Pirate Bay som det mest uppmärksammade exemplet.

Spotify grundades 2006 av Martin Lorentzon och Daniel Ek. De kom på idén att skapa en tjänst där du kan lyssna på musik digitalt över internet, utan att behöva ladda ner musiken till din dator, och där skivbolagen och låtskrivarna skulle få betalt för att musiken spelades. 

Idag används streamingtjänsten av över 100 miljoner människor. Den har sedan starten utvecklats med funktioner som att du kan göra spellistor och dela din musik med andra. Du kan även få tips om vilken musik du kan lyssna på om du till exempel joggar eller om du har svårt för att somna. 

Musikspelare i framtiden?

Vem vet hur tjänster som Spotify kommer att fungera i framtiden, och hur musikspelarna vi använder kommer att se ut. Med samma hastighet som datorer och nätverk utvecklas, kan möjligheterna för hur vi lyssnar på musik förändras.

”Smarta” prylar, eller Internet of Things (IoT), handlar om föremål som genom en dator är uppkopplade till Internet så väl som till sensorer som registrerar omvärlden. En ”smart musikspelare” skulle vara uppkopplad mot en streamingtjänst på Internet och till exempel ändra musikvalet beroende på något som sensorn mäter.

Framtidens musikspelare kan vara kläder eller accessoarer som du har på dig (”wearables”) och som känner av om du är stressad eller lugn, eller smarta träningsredskap som mäter din puls eller hastighet när du rör dig. Förutom att höra musiken kanske du även känner den genom nya material som leder informationen i dina kläder eller stolen som du sitter i.

Hur du som lyssnar interagerar med musiken och själv kan påverka hur musiken låter, är också något som förändras. Musik kan även användas när vi planerar våra städer och samhällen, inte bara i affärer som använder musik för att få oss att shoppa mer, utan även för att göra platser mer tillgängliga eller upplevas trevligare, som till exempel på övergångsställen för att markera grön eller röd gubbe för synskadade personer.

Källor och exempel

Har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla info@kodcentrum.se