Elsa Karin programmerade Sveriges första dator

Elsa-Karin Boestad-Nilsson programmerade på 1950-talet den första svenska datorn, som kallades för BARK. Detta i en tid då det var männen som byggde tekniken och fick ta åt sig äran, medan kvinnorna fick programmera dem, vilket inte ansågs lika intressant att utföra för män. 

Elsa-Karin Boestad-Nilsson
Elsa Karin då och nu. Till vänster: Elsa-Karin på 50-talet som kopplar och programmerar matematikmaskinen BARK.
Foto: Joel Nilsson

Elsa-Karin föddes den 25 november 1925 i Stockholm. Som dotter till en professor var det självklart för henne att hon skulle studera på universitetet. År 1948 tog hon sin examen i matematik och jobb jobb på Försvarets forskningscentral för fysik, FOA, som första kvinnliga akademiker. När hon började sitt nya jobb hade hon aldrig någonsin hört talas om datorer - eller matematikmaskiner som de kallades förr.

På den här tiden var det männen som byggde maskinerna och kvinnorna som programmerade dem. Att jobba som programmerare hade låg status och programmerarna fick inte veta någonting om datorerna som de programmerade. Trots det har man konstaterat i efterhand att kvinnorna som programmerade har spelat en mycket viktig roll för utvecklingen av dagens datateknik.

BARK - den första svenska datorn

BARK - den första svenska datorn
Tekn. dr Conny Palm framför den av honom konstruerade matematikmaskinen Bark.
Foto: Tekniska Museet, Creative Commons, Wikimedia

Elsa-Karin fick äran att programmera den första svenska datorn som hette BARK. Den började användas år 1950 och var en 32-bitarsdator som kunde räkna addition och multiplikation. BARK kostade 400 000 kronor att bygga, vilket var en stor summa på den tiden. Elsa-Karin hittade på en metod som gjorde att datorns beräkningar gick snabbare att utföra.

BESK - Sveriges andra dator

BESK styrpanel
BESK styrpanel, som finns i Tekniska museets samling i Stockholm.
Foto: Truls Nordh, Tekniska museet. Licens Creative Commons

Tre år senare byggdes Sveriges andra dator, BESK, som även den programmerades av Elsa-Karin. BESK var under en kort period världens snabbaste dator som kunde räkna multiplikation på 350 mikrosekunder. Den var även en av de första datorerna som kunde lagra information. På den tiden var det programmerarens uppgift att förstå hur man bäst kommunicerade med datorn för att få den att lösa krångliga problem i små steg.

"Jag kände mig hemma med mindre teknik och mera matematik och tyckte att det var spännande att hitta nya metoder och kunna angripa problem som tidigare inte gick att lösa. Och så fascinerades jag av programmering. Men mina manliga kolleger bara skrattade. Själva tänkte de aldrig befatta sig med detta tragglande med nollor och ettor, sade de.", berättar Elsa-Karin i intervju 2015 med Forskning och framsteg.

Att jobba med programmering var förr något som ansågs vara kvinnogöra. Men med tiden fick programmering högre status, och efter en tid var det nästan bara män som sökte till programmeringsutbildningarna. Även idag är det främst män som söker sig till tekniska utbildningar, även om kvinnor börjar ta allt mer plats inom IT- och teknikyrken.

Har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla info@kodcentrum.se